Fult barn

Jag blir ibland lite nostalgisk och tänker tillbaka på min barndom.
Karlbergskolan i Vallentuna, var ett bra tag sedan.

Växte upp i ett stort gult hus och vi var väl övre medelklass, bodde i det lite finare området och jag var bortskämd och jävlig. Fick allt vad jag pekade på av min mamma som älskade mig för mycket för sitt eget bästa😉
Yngsta barnet är alltid jävlig och egocentrisk, vi får alltid höra hur gulliga vi är medans de äldre syskonen hamnar lite i skymundan för familjens lilla pluttis.
Min bror flyttade till min pappa när han var 15 för att börja på ny skola och då blev jag även det enda barnet i familjen… Oj oj oj.
Min barndom var härlig, jag var knubbig för jag älskade att äta godis och bullar. Minns att vi alla barn skulle väga oss, jag vägde 40 kilo , och var bara åtta år. Barndoktorn tittade bekymrat på mig och sa att jag var överviktig.
Brydde mig inte alls, fortsatte äta mammas bullar och var nöjd över livet.

Jag bytte skola från Lovisedal till Karlberg när jag var nio, eller var det tio?
Hårdare klimat, barnen började bli medvetna om andra saker än lek och skoj. Jag fick ofta höra att jag var tjock, mina bröst var gigantiska ( barns mått ) och blev ständigt retad över mina rattar.
Stor mage stor byst – logic.
Jag minns att jag sa för mig själv att jag är fet, och ska banta. Tio år och banta.
Rasade i vikt och var jämt och ständig hungrig, men jag ville inte vara knubbis utan smal och fin som de andra tjejerna.
Det räckte inte, jag var tidig i puberteten och utvecklade acne, överallt på kroppen. Armarna var fyllda med finnar och jag hade lugg för att dölja min panna som var fyllt med det jag hatade.
Du är fulast i klassen”, fick jag i princip alltid höra.
Min näsa var stor, jag hade buskiga ögonbryn och konstig frisyr.
Just det, mina ögon sitter för tätt ihop också, även det fult.

Clearasil blev min bästa vän och jag använde det religiöst, acnen försvann men jag dög fortfarande inte.
12 år tittar jag mig själv i spegeln och inser att jag aldrig kommer bli snygg. Ville inte gå ut alls efter skolan, inte ens gå och handla med mamma.
Hänt för många gånger att mina mobbare sett mig och skrikit att jag är fulare än tåget, vidrig och äcklig. Not worth the risk.
Om mamma fick veta att jag var mobbad kanske hon inte skulle älska mig mer, tänkte jag. Hur fan kan man tänka så? Men det är ett barns logik, jag är säker på att hon hade blivit galen och skällt ut varenda en av mina plågoandar.
Undrar hur det hade gått om jag berättat? Nåja.

Jag var hemskt avundsjuk på mina söta klasskamrater, de var smala och nätta med små näsor vilket jag avundades mest av allt.
Min näsa är lång och krokig, önskade mig en liten fin näsa.
Kan vi inte få se dig i profil, du ser så rolig ut då” fick jag höra en gång. Etsat sig fast och jag är fortfarande osäker på mig själv efter det. När någon säger att jag har fin näsa tror jag de driver med mig.

Jag ville inte duscha eller tvätta håret för jag var säker på att de skulle mobba eller trycka ner mig för jag försökte vara fräsch, så min mamma fick tvinga mig att duscha varannan dag.
Gav helt enkelt upp, Hej jag är Hanna och jag är klassens tönt och fulast i hela skolan.
Min identitet.
Istället för att fokusera på att vara snygg bestämde jag mig för att bättra på min personlighet, jag kanske var ful men om jag var rolig kan väl någon gilla mig?
Blev en clown och skojade mest runt hela tiden.
Låtsades inte ta åt mig när en mobbare sa att jag var ful och äcklig, gick hem och tecknade vilket fick mig på andra tankar.
Konst blev min passion, min flykt för att orka med livet. Jag kanske är vidrig på men jag kan måla iallafall, blev en slags tröst.
Gick in i någon slags trans där jag målade HELA TIDEN. Skojar inte, gjorde säkert tio teckningar om dagen för det var skönt att skapa något som inte påminde om min trista verklighet.Kanske var det terapi för alla år av mobbning, vad vet jag.

Mamma tyckte jag var knäpp och tog mig till BUP, berättade inget alls för läkaren men jag hade hittat ett knep för att stå ut med mobbningen. Skämdes på något sätt, ville inte att läkaren skulle tycka jag var konstig som målade non-stop.

Livet går i varje fall vidare. Jag började växa in i mina drag och plötsligt ville killar titta på mig? De första gångerna jag fick höra att jag ser bra ut började jag gapskratta för jag trodde de drev med mig.
Nu några år senare har jag insett att jag faktiskt inte är ful. Jag var inte det vackraste barnet en jag var fan inte så ful som de ville framställa.
Vidriga ungar, är allt vad jag kan säga.
Ni ser, barn kan skada andra barn riktigt hårt. Se på mig, jag är fortfarande osäker över min näsa.. 12 år senare liksom.

Men FYI, jag brukar ha stalkerkvällar ibland och kollar in gammalt folk jag haft kontakt med. Kollar in de som mobbade mig.
En är grovt överviktig
De flesta har gått från söta barn till alldagliga vuxna
Acneärr i ansiktet, de fick det senare än mig och tydligen slutade det inte bra
Etc. De är inte fula alls, bara alldagliga. Har alltid haft i huvudet att de varit så vackra ch perfekta, men i själva verket är de bara vanliga.

Jag själv turned out like this. Take it or leave it.

1506420_1692259244325736_4516877215066186817_n10402912_10152251903964340_527251094300510457_n10413383_10152797034839340_8644792521438012394_n12002169_1664258940459100_9076938085839207903_n

 

 

4 reaktioner på ”Fult barn

  1. Ungar är alltid förjävliga mot varandra. Själv blev jag trackad för mina stora läppar som ung, men revanschen har kommit nu när folk betalar dyra pengar för att få lika snygga läppar som jag😀

    Skönt att du mår bättre idag, Hanna eller vad du nu heter på riktigt.

  2. Intressant läsning!
    Om din näsa… Jag tycker du har RIKTIGT SNYGG OCH SPECIELL NÄSA, hade gärna velat att min såg ut så, helt ärligt! nog för att inte känner något behov att byta ut min. Men jag hade hellre haft din näsa är en mer vanlig näsa, eller tex en sån näsa som alla verkar eftersträva och operera sig till – rak liten smal osv

  3. Åh jag som såg en bild på dig just och tänkte: ”älskar hennes profil, den är såå fin, älskar att titta på sådana näsor och ansiktsprofiler, så fina!!”

    Känner så igen mig i det du skrivit. Alla tankar, att tro att ens föräldrar och familj skulle tycka mindre om en om de fick veta att jag blev mobbad och så. Grejen i mitt fall var att de typ gjorde det. Det kändes så iallafall. Det kändes som de skämdes över mig. Inte bra för självkänslan direkt. Att tankar fortfarande finns kvar idag är också himla tråkigt, blir ledsen att du också har kvar det om din fina näsa.

    Och att sen killar började visa intresse och jag verkligen inte förstod hur, trodde de drev! Idag får jag jätte ofta höra att jag är fin och precis som dig har jag mina stalkerkvällar på alla som hånat mig, sa att jag var ful, äcklig, tjock eller för smal och inser hur mycket finare jag är! Visst, man kanske inte ska jämföra men när en blivit så illa behandlad som du och jag har blivit kan det ändå få upp självförtroendet en del…

    Jag tycker du är en mycket intressant person Hanna och jag känner igen mig i väldigt många saker du skriver! Jag flydde också in i konstens värld när jag hade det jobbigt, dock tappade jag det för jag fick höra hur dålig jag var på det. Som tur var gick jag tillbaka när jag var 18 igen med det och har tecknat och målat och skapat så mycket nu på 4 år. Idag är jag så inne i det och du inspirerar mig väldigt mycket! Jag älskar dina ansikten, när du använder dig av starka färger, de är så fina och inspirerar mig så. Jag älskar själv att leka med och få fram så starka färger som möjligt.

    Ville bara skriva detta så att du vet att du inspirerar, det kanske kan vara skönt att få höra!

  4. Väldigt bra skrivet! Tror att det var väl använd tid och möda att skriva detta. Bra för dig själv, men även för många andra,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s