Vi försöker igen

Jag brukade ringa dig då och då, varför vet jag inte. Ville väl höra hur du mådde.
Sporadisk kontakt. Jag kunde inte släppa dig helt.

Det fanns andra, men de slog aldrig dig.
Gick inte en minut utan att jag tänkte – varför är det inte du istället?
Du är ju han jag vill vara med.

Några dagar innan jul ringde jag dig, en känsla gnagde. Jag bara måste prata med dig. Vi hade inte haft kontakt på ett par månader, kanske hade du hittat någon som inte är jag.
Är du lycklig?

Du var ensam, precis som jag.
”Saknar du mig?”
”Ja”

Det var inte på riktigt, fast det var det ju. När vi gjorde slut grät jag i månader, för att sedan acceptera att det var slut, men hoppet slutade aldrig.
Kanske, för att jag visste någonstans att det inte riktigt var över.
Vi började prata varje kväll, om det som inte fungerade innan. Vad vi måste ändra på. Vi lyssnade på varandra.
Den tredje januari väntade du utanför min port, precis som första gången.
Allt i mitt rum var i plastpåsar redo att åka till dig.

kärlek

 

4 reaktioner på ”Vi försöker igen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s