Hälsar på

ute2

ute1

3 reaktioner på ”Hälsar på

  1. Åh va fint ❤
    Jag måste bara fråga hur du tog dig igenom det. Min pappa är sjuk i obotlig cancer och har ca ett år kvar. Det är så nytt för oss. Hur gör man för att gå vidare? Hur får man tillbaka livsglädjen igen?

  2. Visst är det något speciellt att hälsa på ”sin döda”. Jag går ibland till mina föräldrars grav och pratar lite med dem. Det känns tryggt och skönt, jag vet de har det bra och jag blir påmind om smärtan när de gick bort, men att smärtan försvann så småningom. Man får bara låta den komma och gå som den vill tills den klingar av…….Men man glömmer ju aldrig, men man lever vidare för det vet jag att de hade velat. Tänker också på att man ska passa på att umgås och ha roligt och prata med de som fortfarande är i livet, man vet inte när det tar slut. Göra roliga saker, prata om allvarliga saker och inte glömma att säga hur mycket man älskar……….Det är viktigt. Vi möter alla döden någon gång i någon form, man har inget annat val än att ”åka med” och göra det bästa av situationen, och att prata, prata, prata mycket när man är ledsen, det hjälper. Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s