First of september

Dagen innan jag fyller 22. Det här känns märkligt. Det var tio år sedan jag var 12 och hade röd ögonskugga och lila läppar.
Jag är inte längre en larvig 15-åring som tatuerar in ”star” på armen. Inte längre en frustrerad 18-åring som strular runt med diverse killar på krogen. And so on.

Jag fyller 22 imorgon, och jag är jävligt rädd. Tiden går för fort, kanske jag vaknar upp snart och är 30 år… Kan ni tänka er det? Hanna Widerstedt som 30-åring med barn och man. Det är läskigt.

Det är synd att jag är ensam imorgon, jag hade velat tacka mina föräldrar för vad de gjort för mig under mitt liv. Hur de ställt upp för mig i vått och torrt.

Mamma.
Tack för att du alltid, trots att jag inte varit guds bästa barn, älskat mig och visat det. Du är en kämpe, du har alltid haft glöd och tagit världen med ett leende.
Du är en genuint snäll människa, du tar alltid alla andra före dig själv. Trots att du mött motgångar och velat skrika ut ”Jag orkar inte mer!” har du varit en krigare som aldrig gett upp hoppet.
En dag kanske din dotter slutar göra märkliga saker, så du äntligen kan slappna av… 😉
Det är tack vare dig jag vet att det finns människor som är kärleksfulla i denna kalla värld. Du är den bästa mamman man kan ha, och jag älskar dig så det gör ont.
En mamma som ställt upp för mig trots att du själv haft det svårt, när jag får barn en dag vill jag vara som du. Jag vill vara en mamma som älskar sina barn och aldrig släpper taget om dem.
Jag älskar dig.

Pappa.
Många säger att jag påminner om pappa. Han är kreativ och har alltid bollar i luften. En man som brinner för det han älskar, en man med humor och som alla kvinnor kollar lite extra på (min pappa är mycket snygg, ska ni veta!)
Du är den person jag ser upp till, just för att du brinner för det du gör. Du är den person jag ringer när jag inte vet vad jag ska göra, du hjälper mig när jag nästan är hemlös.
Trots att du ser mig som en liten flicka fortfarande ska du veta att jag alltid klarar mig. Jag vet att min familj ställer upp för mig, och att du alltid finns där om allting går åt helvete.
Jag älskar dig, min fina pappa, du är min trygghet och jag har lärt mig att man aldrig ska ge upp. Du har drömmar i ditt liv som du inte släpper taget om, du har lärt mig att man ska kämpa för att få det man vill ha.
Du är den som alltid frågar mig hur det går med allt, du köper konstnärsartiklar till mig för att du stöttar min dröm. Du har aldrig sagt att jag ska skärpa mig och skaffa ett riktigt jobb, för att du stöttar mig i vått och torrt.
Det är kärlek.
Du är praktexemplet på en pappa som klarar allt. Barn, fru, jobb, intressen, livet. Du är den bästa pappan i hela världen och jag älskar dig.

Tack, mina föräldrar, för att ni uppfostrat mig så bra och att ni alltid finns här för mig. Jag älskar er.

wall

12 reaktioner på ”First of september

  1. Grattis!

    Ta vara på 20-årsåldern. Tiden går fort. Fortare ju äldre du blir. För en månad sedan fyllde jag 30 och jag fattar inte vart tiden tagit vägen. Det känns som att jag var 20 för bra några få år sedan men ändå har ett helt årtionde passerat. Hur det gått till förstår jag inte.

  2. Grattis pa fodelsedagen. Du ar inte ensam, vi ar manga som tanker pa dig pa din fodelsedag och alla andra dagar.

    Jag fick tarar i ogonen nar jag laste din text om dina foraldrar, det var sa vackert.

    Kram fran England

  3. ”Jag fyller 22 imorgon, och jag är jävligt rädd. Tiden går för fort, kanske jag vaknar upp snart och är 30 år… Kan ni tänka er det? Hanna Widerstedt som 30-åring med barn och man. Det är läskigt”

    LOL! Vänta till du fyllt 30! DÅ går det fort! Och du kan gott och väl skaffa ungar när du e 35. Gör det du vill tills du tröttnat och slå dig sen ner och njut av resten av livet. Du har alltså just nu 13 år att bara leka runt med. Grattis!

  4. Vännen, jag förstår din panik. När jag fyllde 20 satt jag kvällen innan, i tårar, medans sekunderna tickade iväg från min ungdom. Jag hann lugna ned mig tills det var dags för familjen Tajkon att göra entré med buller & bång för födelsedagsmiddagen. Jag fick en pensionsförsäkring i födelsedagspresent. Då var det skapligt kört igen. Jag slutade lipa lagom till 22års-dagen. Nu e jag snart 33 år gammal. Jag har inte man och barn, jag har ett fantastiskt liv i frihet. Din personlighet är inte bunden till en viss ålder. Du är konstnär, med en plattform som kommer ge dig alla möjligheter i framtiden om du håller dig sann till dig själv & inte äts upp av mediahysterin. Du är begåvad, speciell och jag önskar dig all lycka i framtiden, med vad än du företar dig! Frid / A

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s