Run forrest run

Jag springer fyra pass per dag och går promenad på 2 timmar. Undrar hur många det är här i byn som sett mig? Är ute precis jämt. Men det är bra mot PÅ, det bästa sättet. Ventilera sin ångest, därför jag blivit helt manisk med motion.
Tecken för träningsnarkoman, någon? Lite symptom så jag vet?
Det är så många av mina fina läsare som frågar mig om allt möjligt, så jag tänkte att vi kan börja med dagens läsarfråga senare.
Problem, sorg eller vad som helst egentligen. Blir alltid lika rörd när ni skriver fina mejl till mig.

Ska försöka svara på frågestunden ikväll också, puss.

hoh1 HOH2

En reaktion på ”Run forrest run

  1. Jag är lite nyfiken på hur du tänkte när människor ÄLSKADE dig när du var en karaktär ? Var det sorgligt eller var det mer sorgligt när folk Avskydde dig då? Hoppas du förstår min fråga . Jag minns att jag tänkte ; stackars tjej , hon kan inte må bra, men sen gick det ett tag och jag kommenterade att jag respekterade dig för att du var den du var ( inte förstod jag då att du var en karaktär ) när sanningen kom fram så skämdes jag nästan över att jag dels inte märkt något och att jag dels gått på hela grejen. Jag tycker att du är modig som vågade göra som du gjorde men jag undrar en sak till ; har du kunnat släppa ‘ ditt gamla jag ?’ För oavsett om det var en illusion så var ju många möten med andra äkta , har det satt några spår ?

    Va rädd om dig och ha det så gott , kramar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s