Post #1

Ja, då var man här igen för att skriva. Denna blogg jag lämnade för att kunna göra något viktigt.

Reparera min själ. Jag var trasig från december 2012 fram till april 2013, men jag ville inte berätta något. Jag kände mig kanske lite misslyckad som gick in i väggen och levde större delen av mitt liv som en zombie.
Jag var asocial, ville inte gå ut, jag orkade inte göra något produktivt. Istället vilade jag, sov tills fyra på dagen och fortsatte mitt nya liv som zombie.

Ni vackra läsare, ni skrev till mig ”Hur går det med allting?” ”Ge oss svar!” ”Snälla berätta hur det är!” Ni gav mig kärlek och ork att bli frisk. Jag var sjuk i själen, var på den absoluta botten. Det är väl så det är när man är utbränd. Batterierna tar slut även på den bäste.

Det tog lång tid för mig att bestämma mig om jag skulle blogga, eller bara skriva ibland för att visa vad jag gör. Samtidigt ville jag inte provocera min hälsa, så jag sköt upp det hela tiden. Jag har skjutit upp allt, för att bli frisk och må bra igen.

meandtheugly

 

The ugly face. // Current project

Ni vet när man stressar ihjäl sig att man känner att orken börjar ta slut för all framtid? Under min tid som bimbobloggare skrek min kropp åt mig att sluta nu. Widerstedt, du kommer sabba ditt liv om du fortsätter i det här tempot.
” Släng dig i väggen, hälsa!” svarade jag. Straffet kom i form av utbrändhet, fast det har jag väl skrivit några gånger nu.

Men jag älskar att skriva, det är terapi för mig. Leka med ord, få fram uttryck i en text. Det gillar jag.
Att kunna visa det jag gör är också en gåva, att kunna visa er tavlor jag skapar. Hur kan man neka till en sådan chans? Därför väljer jag nu att ge er en blogg.

ladiesplease

Ladies Please. 

Att vara ung konstnär är aldrig lätt, det är provocerande för de äldre. Jag har gått på många minor dessa månader, men det ger mig energi att fortsätta. Planen är att äntligen lämna Sverige, jag är inte sjuk längre. Jag är stark, det är tack vare er som stöttat mig genom vått och torrt.
När jag loggade in på denna blogg fick jag tårar i ögonen, ni skriver så peppande ord! Hur kan jag svika er nu?
Att ni gått in på denna blogg i så många månader, ger mig kraft.

Jag fick träffa en läkare i slutet av februari, hon betydde mycket för mitt tillfrisknande. När hon såg mig var jag blek, darrig och rädd. Såg ut som en sjuk person, helt enkelt.
Sakta sakta bröt hon ner mig, fick mig att gråta ur all sorg jag burit. Sorg över min mormors död, mitt sista minne av henne är att hon är döende, jag kan inte säga farväl till henne. Jag är utbränd, kan inte gå ut. Detta var två månader sedan.
Att börja hata sin sjukdom är inte bra, men jag hatade mig själv för jag var så egoistisk.

När hon hade gjort mig lika skör som en nyfödd bebis byggde hon upp mig. Fick mig att bli stark igen, jag kommer alltid vara henne evigt tacksam. När man är paranoid som jag är det inte lätt att berätta om ens mörkaste hemligheter, men hon lyckades.
I min journal står det något liknande med ”Hanna Widerstedt är överdrivet misstänksam mot människor, hon är extremt intelligent men förstör för sig själv pga paranoia. Hanna litar inte på någon, bara sin hund”

Haha…

medusa

Tro mig, det är så mycket vi måste prata om. Så många inlägg jag velat skriva men inte kunnat eftersom jag varit sjuk. Ni är värda att få veta allt. Det är ju ett tag sedan vi hördes, inte sant?

hannaw

Puss.

39 reaktioner på ”Post #1

  1. Åååh så fint att få läsa ord från dig igen, vi har nog saknat dig här! Ledsen att höra att du har haft det svårt, men nu är det bara uppåt ska du se! 🙂

  2. Välkommen tillbax! Det ska bli så otroligt roligt att få följa dig genom din blogg igen 🙂 Lycka till med allt!

  3. Lustigt… för typ ett par timmar sedan letade jag upp dig på Facebook, efter att bara tittat in här och undrat var du blev av.några gånger sedan du slutade blogga. Vet inte vad som triggade det, jag är nästan nollanvändare av Facebook… vi kanske är telepatiskt synkade? Jag ser att du fortsatt ungefär som förut i dina Facebook-inlägg, kollade inte så många men de kändes bekanta både beträffande innehåll och stil.

    Välkommen tillbaka! Jag kommer nog hit och kommenterar ibland; du är en sorts favorit, även om jag tar dig i örat ibland när det behövs 😉

  4. Helt underbart att du ar tillbaka igen. Jag vet att det ar en lang vag tillbaka men du har viljan och ar stark. Ar sa lyckligt att du ar tillbaka. Har saknat dig i massor ❤

  5. Faaan vad jag har saknat dig hanna, jag älskar dig. nej jag känner inte dig men du gjorde mig hyperglad nu när jag såg att du skulle börja blogga igen. å jag älskar din design 😉 puss å kram från en äkta norrlänning

  6. Blir tårögd! Skönt att du börjar må bättre!
    Och roligt att du börjat blogga igen, har saknat dig sjuukt mycket !! =)
    Tycker om dig jättemycket. Du är smart och har fin personlighet!
    Kram

  7. Det går inte att beskriva hur glad jag blev när jag såg det här. Att läsa att du börjar må bättre gjorde mig så obeskrivligt glad! Välkommen tillbaka Hanna, vi läsare finns här för att stötta dig!

  8. Har själv varit utbränd o nära att bli det igen 10 år senare, så full förståelse för dig.
    Fortsätt ta hand om dig. Vi som följer dig är tacksamma för varje ord du skriver till oss.
    Vet hur tufft det är att få ner orden ‘på papper’ = bloggen. Var rädd om dig!

  9. Fina fina Hanna. Välkommen till världen igen. Jag har själv gått i terapi under våren och just uppvaknandet när man når upp till ytan igen är fantastiskt. Själv har jag även gått på några minor sem dess men aldrig att jag ska må så dåligt som jag gjorde i december / januari igen. Så härligt att höra ifrån dig igen och att du tog dig tid till att reparera dig själv igen. Allt ljus och all kärlek till dig!

  10. Vi älskar dig! Du är saknad av alla utom några få. Låt dessa få inte få trycka ner dig något mer nu. Lägg din energi på bloggen och de som uppskattar vad du gör. Så skönt att du mår bättre. Du är ung och kreativ och har hela framtiden framför fötterna…:-) Kram

  11. love u, har även hamnat i depression…its not a good feeling, ignonerade världen i typ två månader förra året…har inte riktigt återvänt..haha är fortfarande jävligt osocial och vill att alla ska försvinna. Tänker iaf flytta till ett annat land snart, är så jäkla trött på Sverige.

  12. SOM jag har saknat dig! Har läst bloggar i ett par år nu men det här är första gången jag kommenterar nån. Har saknat din humor, dina tavlor, ja allt! Välkommen tillbaka. Men börjar du må dåligt igen så sluta blogga på en gång, det är inte värt din hälsa det här! Puss på dig!

  13. Äntligen! Va kul Hanna. Hoppas du mår bra. Hälsningar, en som verkligen tyckte illa om dig när du var en bimbo, men som verkligen gillar dig nu 🙂 Du ger hopp kvinna.

  14. Äntligen har jag en blogg att följa igen. Har väntat så länge. Härligt och höra att du är frisk(are) nu. Måste varit jobbiga månader. Välkommen tillbaka MEN som Hanna. Ska bli underbart att få följa DIG.

  15. Fina ,roliga hanna w
    har saknat dig såå mycket
    all kärlek till dig .
    kommer absolut att kika in här på din blogg

  16. Haha. Satt igår och tänkte för mig själv.. ”Tråkigt att Hanna inte bloggar längre” Tyckte det var så trevligt att läsa din blogg. Gick in på din blogg för att minnas..poff så har du börjat skriva igen 😀 Har inte varit inne här sen du slutade. Haha telepati eller??

  17. Jävlar vad snygg du är Hanna, det har du alltid varit, blond som mörkhårig. Ville bara säga att det är kul att ha dig tillbaka 🙂

  18. Välkommen tillbaka! Jag är glad att du mår bättre och börjar komma tillbaka! Brände själv ut mig för 2,5 år sen efter att ha jobbat extreeemt mycket utan att vila under en mycket lång period. Pang sa det – sen kom ALLT samtidigt, så jag känner igen mycket i det du skrivit i dina senaste inlägg med panikångest, total utmattning och isolering ( jag orkade inte kliva ur soffan på 2 månader ( då var jag 27 år ). Det tar sin tid att bli helt återställd, så njut av sommaren, gör det du känner för, undvik stress och gör det du tycker är roligt – och lyssna noga på din kropp! Det är endast vi själva som kan styra över våra val och det är okej att säga nej – för det finns oftast någon annan som kan säga ja istället. Lycka till med allt du tar dig för nu, och kom ihåg – du är inte ensam! Som min gode vän sade – ”Det är inte dom svaga som bränner ut sig – det är dom extremt ambitiösa och flitiga som jobbar lite för hårt och inte unnar sig någon vila som drabbas”. Det tyckte jag var klokt sagt. Ha det gott!

    1. Hur vet du att ”svaga” bara vilar ? Hur vet du att dom inte jobbar flitigt och hårt ? Hur vet du att dom inte är/har varit utmattade / utbrända ?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s