Jag ser vad du vill se

En gång i tiden var jag en extremt osäker tjej, jag visste ingenting om livet utan trodde jag visste. Alla människor vill gott och alla har ett hjärta av guld – egentligen.

Men nu vet jag att det inte stämmer. Människor är egoistiska och tänker mest på sin egna vinning. Hur ska de nå sina mål och vilka ska ner på marken.
100% mänskligt, hade vi inte betett oss såhär hade vi aldrig hamnat högst på näringskedjan. Vi är överlevare!

fr

 

För ett halvår sedan bestämde jag mig för att göra något enbart för mig själv – rensa bland vänner. Vilka är de som verkligen ger mig något tillbaka?
De som gör mig genuint jävla glad och inte suger ut min energi?
Slutade kontakta dem, och nu mår jag faktiskt bättre. Inte bli utnyttjad eller bara känna mig som någon reserv. Har inget ont att säga om dessa personer, men de gav mig ingenting tillbaka.
Gav och gav och gav – fick inte ett skit tillbaka.

Istället gav jag plats för de personer som faktiskt gör mig glad, och de är nu mina bästa vänner. Något enkelt (fast också jävligt svårt) som vi alla borde göra.
Rensa vänner, skapa plats för nya. Överlev och kämpa för att komma fram.

 

 

Något alldeles extra

Nu måste jag skärpa mig! Hade ett samtal med Sebastian, och oavsett hur mycket jag vill skrika ut det så måste vi vänta.
Dels för ingenting är säkert, verkligen allt kan hända och går det åt helvete vill jag helst inte ha publik. Saker som dessa kräver att man väntar innan man släpper bomben… :)

Idag är det lördag och de flesta är väl ute och gör hyss. Inte jag, har gått en massa powerwalks idag och ätit god mat. Älskar den nya Hanna jag blivit, hon är aldrig bakis utan bara produktiv ;) De gånger jag går ut vill jag ändå vara hemma innan 1, för jag blir trött på alla onyktra människor och deras ”djupa samtal”… Jag har accepterat ett liv utan alkohol, och det känns bra.
Man måste byta ut en rolig grej mot någon annan rolig grej. Sticka, jogga, skulptera, whatever. Vad som passar sig.
Dessutom sparar man pengar, som man kan använda till roliga resor… ;)

wien1 wien2

 

Funderar på att köpa skulpturen i mitten, helt makalös snygg.

 

 

En vecka…

hola

Så, i typisk Widerstedt-anda har jag gömt mig i några dagar. Ingen har kunnat kontakta mig, jag har helt enkelt gått offline.
Men inte i negativ mening, snarare tvärt om. Jag har inte vetat hur jag ska säga det riktigt. Jag kan knappt fatta det själv!

Fast nu blev det stressigt. Återkommer.